Mina vackra ritkunskaper i ettan :')
Vi fick göra ett eget tryck på vår tröja och jag ritade då detta vackra bröllop med ballong och allt, framtidsplaner nån?

Haha, åh vad jag saknar den tiden, innan skolan blev svårare och kompisar började svika en...
Varför är det lättare att vara liten och inte stor? Och nu när jag har sommarlov och allt så ska ju det vara superbra och så men istället så far tankarna iväg till andra ställen och drar upp sånt som ligger längst bak i mitt hjärnfack.
Jag tänker på kompisar och hur mkt som förändrats på 2 år bara, till utseendet det är ju en sak men när sättet börjar att skena iväg till det sämre och man undrar själv vad man har gjort för fel? Har man gjort nåt fel när ens kompis går iväg eller slänger ur sig saker som verkligen gör en ledsen inombords?, men inga tårar kommer fram, man skrattar bort det och går vidare...
Men det ligger inside och tär på dig tills du en dag vågar säga ifrån och stå upp för dig själv.
Och jag kan inte vara gladare att jag har kommit mycket närmare många utav mina vänner nu. Hellre få riktigt bra och roliga vänner som jag trivs med än många ytliga som vissa håller på att bli, och om du läser det här så vet du till vilken utav dom kategorierna du tillhör... 
En stor PUSS till dom som jag verkligen har kommit närmare nu på senare, det betyder så mycket att veta att jag har er vad som än händer!<3
Och till er som jag glidigt ifrån nu på senare tid, tänk innan ni sårar någon igen!!!

Ciao<3