Jag vet inte vad jag ska göra längre...
Att skriva här verkar? vara enda sättet att nå fram.
Jag kommer inte ge mig, vad du än säger eller gör. Jag har inte varit din kompis så länge som vi har för att sedan ge upp när du behöver mig mest. Men svårt att hjälpa när du stänger alla dörrar och fönster. Alla springor täpps igen och du är säker i ditt utrymme. Men ibland gumman, måste man ta emot hjälp. Om så en kram!
Jag älskar dig och det kan inget ändra på, och alla nedgångar ska vi snart få till uppgångar.
Ciao<3